Stockholm pride

Idag startar Stockholm Pride och som vanligt kan jag inte vara med på någon av programpunkterna. Sedan vi blev med sommarstuga har jag aldrig haft möjlighet att vara i Stockholm den veckan. Synd, för det är många intressanta programpunkter. Tänk t.ex. att kunna gå på Anarkafeminism och queerfeminism - likheter och skillnader  i morgon lunch. Partiutfrågningen är en annan intressant punkt, vänsterpartiets Josefin Brink utfrågas tillsammans med Chatrine Pålsson (Kd) på onsdag. De flesta partier väljer att skicka hbt-företrädare men inte alla. Hela programmet för föreläsningar och mindre uppträdanden hittar man här. Så intressant, suck.

Priden är inte bara föredrag, uppträdanden och festligheter, arrangemanget innebär också att "gömda" hbt-personer i landet kan åka till Stockholm och en veckan om året träffa andra. Priden ger också publicitet åt hbt-personer och deras situation. DN t.ex. skriver idag om priden och meddelar att alla partier utom kd har tält i Pride park samt att två partier i helgen valt att presentera förslag och program, tyvärr finns inte artikeln på nätet. Dessa politiska utspel hade nog inte kommit utan priden.

Här är den artikel som jag och Pernilla har skrivit för QX om hbt i Uppsala helt fristående från Stockholm pride.


Nytt parti?

Idag avslöjar Expressen att Linda Rosing (från dokusåpan Big Brother) ska bli partiledare i ett nytt parti med kvinnofrid på programmet. Jag tror inte för fem öre på ett nytt parti. Frk Rosing verkar vara något av ett mediegeni. Hon förlovar sig, berättar om sitt bröllop, träffar en ny, går tillbaka, berättar om sitt bröllop, vill vika ut sig i Playboy, åker runt på skolor och talar om kvinnors utsatthet., hon provar narkotika, hon skriver en bok, hon avslöjar våldtäkt och misshandel etc. Makalös kvinna att regelbundet hitta något som gör att hon blir omskriven i kvälls- och skvallerpress.

Jag har ytterst svårt att tänka mig att det startar ett nytt parti så här nära inpå valet, med partiprogram som överensstämmer med både vänsterpartiets och F!:s och med Rosing som partiledare. Det är naturligtvis ett bra sätt att sätta fokus på en bortglömd fråga. Så snart det ryktas om ett nytt parti hamnar  dess frågor på dagordningen.

Artikeln i Expressen har dock mer fokus på frk Rosing än på partiet och dess frågor. Vi får väl se om det hörs något mer om det nya partiet. Kvinnofrid är en viktig fråga som förtjänas att lyftas upp på dagordningen. Jag tror dessutom att Linda Rosing skulle kunna göra en insats för kvinnofrid och kvinnors utsatthet, hon vet ju vad hon talar om. Tyvärr kommer hennes medieutspel med en sådan regelbundenhet och i så skiftande ämnen att jag tror att det mer handlar om publiciteten för personen än för frågan.



Ojämställd förskola

Idag presenteras den statliga utredningen om jämställdhet i skolan. Utredaren konstaterar bl.a. att "Forskning på området visar att förskolan i stället för att motverka traditionella könsroller och könsmönster ofta stärker dessa. Trots goda intentioner är det vanligt att flickor och pojkar bedöms, bemöts och behandlas olika på grund av personalens föreställningar om vad flickor och pojkar bör göra och hur de bör vara." (Hämtat från debattartikel i DN.)

Intressant att man behöver en statlig utredning för att konstatera detta, fast utredningens arbete handlar ju om att finna lösningar. Det är ju inget nytt att förskolan tyvärr förstärker och utvecklar könsrollerna. Förskolan Tittmyran brukar nämnas som ett bra exempel på hur man kan arbeta för jämställdhet i förskolan. Jag har hört om Tittmyran nu i tio år. Ändå händer det så lite i den vanliga förskolan.

Utredningen föreslår bl.a. att man ska genomföra och följa upp utbildningen av genuspedagoger. I Uppsala har vi genuspedagoger och från vänsterpartiets sida menar vi att fler behövs. All personal i förskolan borde känna till Tittmyrans arbete (där man filmade hur man agerade tillsammans med barnen och lade märke till att man behandlade flickor och pojkar olika och utgick från detta i arbetet) och utifrån detta agera. Ge flickor och pojkar lika mycket utrymme, ge dem lika mycket hjälp osv. Könsrollerna sitter djupt hos oss och vi är för det mesta inte ens medveta om hur vi förstärker dem. Genom att bli medvetna kan vi också agera.

Ett konkret expempel: I julas gav jag bort Liza Marklunds och Lotta Snickares bok Det finns en särskild platsi Helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Den som fick boken åkte någon månad senare på skidsemester och såg då hur olika barnen i skidskolan behandlades av skidlärarna. Flickor som trillade fick frågan hur det gick och det tröstades, pojkar som trillade fick bara ett käckt "upp igen". Flickor som halkade efter gruppen fick en hjälpande knuff, pojkar som kom efter gruppen fick höra "kom igen då".

Detta hade hon förmodligen inte lagt märke till om hon inte just då haft boken i färskt minne. Varken hon eller jag har lagt märke till denna skillnad tidigare och troligtvis har vi själva agerat på samma sätt i liknande situationer.

Det räcker inte med en kurs då och då eller ett besök av en genuspedagog en gång. Kunskapen om hur vi skapar genus och hur vi kan undvika det måste hållas levande, hela tiden. Jag ser fram emot de åtgärder som kommer att vidtas med anledning av utredningen. Även om förslagen inte är revolutionerande är det alltid bra att påminnas om verkligheten och det är ännu bättra att ha något att hänvisa till när man kommer med förslag på förbättringar.

Multinationell glasskris i sommarvärmen

Dagens stora nyheter i alla tidningar är glasskrisen, Aftonbladet skriver här, och Expressen här. Båda tidningarna meddelar att Hemglass har störts problem, vilket hänger ihop med att glassen numera tillverkas i Danmark och där har man produktionsproblem.

AV DN:s artikel framgår att Hemglas numera ägs av Nestlé. Sedan många år har jag mer eller mindre i ryggmärgen att bojkotta Nestléprodukter. Det var en total nyhet för mig att Nestlé numera äger Hemglass och att glassfabriken i Strängnäs är nedlagd. När Nestlé köpte Åhus för ett par år sedan tog bolaget också över försäljningen av den enda tofuglassen i stycksortimentet. Numera är jag hänvisad till isglass eller gör ett undantag från mitt undvikande av Nestléprodukter (nöden har ju som bekant ingen lag).

Här har jag med stor förtjusning gått till glassbilen och handlat svensktillverkad glass av  ett svenskt  bolag.  Nu gäller det att ta reda på var det finns SIA  och Triumf-glass,  för det är väl fortfarande svenskproducerad glass? Favoritglassen (från min mjölkproduktätartid) är Klings glass. Kling är ett familjeföretag i Mariestad. Den dag även Kling säljs till Nestlé eller blir en del av Unilever då är hoppet ute för den som vill ha god glass gjord i Sverige av ett svenskt bolag.

För säkerhet skull vill jag påpeka att jag egentligen inte tycker att det är viktigt att ett bolag är svenskt men jag handlar hellre svenskt och lokalproducerat än mulitnationellt och transporterat.

Sommarpressen

Idag har jag jämfört vad Expressen och Aftonbladet väljer att toppa med på sina internetsidor. Expressen toppar med att Viktoria och Daniel snuvas på herrgård, även om det precis dök upp en färsk nyhet om en ung man som kastats ned på spåret. Aftonbladet toppar med 700 000 på flykt - nu kan du hjälpa, fast även Aftonbladet har nyss lagt in en ny nyhet om ett fartyg på grund. Förmodar att båda tidningarna väljer sina toppnyheter och sedan hamnar nya nyheter (kul ord ihop) överst innan de flyttas ned.

Nu är det inte alltid så att Aftonbladet alltid har mer seriösa nyheter än Expressen men just idag vinner Aftonbladet skyhögt över Expressen när det gäller prioritering. Visserligen har Aftonbladet inte alls med nyheten om att Victoria Silvstedts familj är upprörd efter att Lars Leijonborg hånat Victoria, men det fruktansvärda som händer i Libanon just nu överskuggar alla andra nyheter.

Aftonbladets artiklar handlar både om läget i Libanon och om behovet av att Röda Korset får in pengar till hjälpinsatser. Jag tror att jag ska följa Aftonbladets uppmaning och skänka pengar till Röda korset eller till Rädda barnen, som jag brukar stödja.

En liten kommentar till gårdagens blogg: ja, vi hamnade nästan mitt i åskovädret, som inte bara innehöll regn utan också hagel. Knappt en timme efter ovädret kom ytterligare ett åskmoln farande men ett lite lugnare sådant. Sammanlagt plingade det fyra gånger i telefonen, fyra nedslag alltså.

Blixt och dunder

Återigen dånar det runt omkring. Denna gång högt, ovädret kommer närmare och närmare. Hittills har vårt lilla hörn av världen undgått åskan. Det blåser så att gardin i det öppna fönstret står rakt ut men ännu har det inte börjat regna. Kanske är vi precis i utkanten av ovädret för knallarna har förflyttat sig i sidled. Samtidigt kommer det närmare. Ännu har det inte plingat till i telefonen så åskan har inte slagit ned på denna sida sjön.

Det vore underbart med regn, inte minst för att bondens gödsel ska få lösas upp och rinna ned på åkern. Vi vill så gärna att han ska få en bra skörd nästa år så att vi får fortsätta att ha ett öppet landskap runt omkring oss.

Nu är det bäst att sluta blogga, visserligen bloggar jag via 3G och har ingen fast anslutning men man vet ju aldrig . . .

Lilly gripen igen

Läste i Expressen att Lilly återigen blivit bortförd av polis efter en demonstration. "Här grips hon igen - vänsterpartisten Lilly Näslund släpades bort efter kravallerna", skriver Expressen på sin nätförstasida.

Intressant det där att Lilly alltid refereras till som vänsterpartisten. Hon har ju som sagt aldrig varit vänsterpartist och delar inte heller vänsterpartiets värderingar, även om hon gjorde det för några år sedan då hon blev utsedd till nämndeman.

Varför väljer pressen att kalla henne vänsterpartist?

Mer om Lilly här.

Stråssa forts.

Tillbaks från Stråssa. Efter 3-4 kilometer på grusvägar i blandad terräng kom jag fram till vägen mot Stråssa, tre kilometer rakt uppför. Vägen dit kändes som flera mil, hem gick de tre kilometrarna på några minuter. Grusvägen hem var desto tyngre.

Auktionen var i Stråssa skola, nedlagd förstås. Skolan byggdes 1914, samma år som min morfar föddes i just Stråssa. Kanske gick han där, jag vet inte när han flyttade därifrån. Första nedläggningen av gruvan var 1923, troligtvis flyttade de då.

Stråssa centrum består av en tom lokal, troligtvis gammal affär och kanske postkontor. Mittemot ligger en nyare affärslokal, byggd i konsumstil. Handlar'n-skyltarna sitter kvar men affären är stängd och löpsedeln i fönstret är från januari 2003. Lite sorgligt med dessa döende samhällen. I Uppsala har vi bostadsbrist och många affärsidkare som vill starta nya affärer,  om det fanns mark at bygga på.

Auktionen var som väntat av rätt dålig kvalitet men precis som på alla andra auktioner runt omkring finns det gott om gamla allmogemöbler till fantastiska priser. Fyller man en lastbil här och säljer i Uppsala/Stockholm gör man en bra förtjänst (och det finns de som gör det).

I morse hade bonden ut gödsel på åkern utanför stugan. Nu luktar det ladugård och vi är invaderade av flugor. Hittills har vi nog använt flugsmällaren på ett 50-tal flugor och har fått sätta upp myggnät för att inte få in fler. Åskan har mullrat i flera timmar (det gjorde den igår kväll också) men hittills har vi inte fått något regn. Jag och maken är oense om vad som är bäst: torka så att gödslet torkar (makens teori) eller regn så att gödslet löses upp och sipprar ned i åkern (min teori). Jag  bryr mig inte om vem som har rätt, jag vill bara slippa lukten och flugorna.

Till Stråssa

Idag tänkte jag besöka auktionen i Stråssa. Den ska vara rätt dålig, ryktesvis, men det blir en bra motion för mig att cykla upp för berget. Jag har inte varit i Stråssa på många år, trots att det är så nära.

Från riksväg 50 ser man ett stort gråbrunt berg, utan träd och annan växtlighet. Det är all sten som tagits upp ur Stråssa gruva. För 15-20 år sedan var gruvan öppen för besökare och då var jag nere i gruvan, det är rejält djupt, flera hundra meter.

Stråssa är en intressant ort. Gruvan lades ned på 20-talet men startades på nytt i slutet av 50-talet. Det innebar att man i Stråssa byggde upp ett helt nytt samhälle, ett samhälle som alltså byggdes så som idealsamhället såg ut på 50-talet. Tyvärr har man hunnit riva en del. För självklart dog samhället när gruvan stängdes i början av 80-talet. Kvar finns några hundra men idag är Stråssa en döende by varifrån man pendlar till jobbet.

Egentligen borde hela Stråssa ha byggnadsminnesförklarats och bevarats som museum över det sena 50-talet och 60-talet. Läs mer om Stråssa
här. En rapport om Stråssa kommer.

Besök i Örebro

Igår åkte vi in till Örebro, huvudsakligen för att vi behöver nya sängar. Örebro brukar tas fram som ett exempel på en större stad med gott om parkeringsplatser (till skillnad från Uppsala då alltså). Vi parkerade på ett torg, Järntorget, för 15 kr i timmen.  Kunde inte låta bli att fundera på vad man kunde göra på det torget annars, torgförsäljning? utefik? Jag såg faktiskt inga centrala torg med försäljningsstånd eller fik.

Fik förresten. Jag är ingen tillskyndare av de stora kaffekedjorna men eftersom jag vet vilka som har soja- eller havredryck så man kan få en iskaffe eller latte utan mjölk så är vissa kedjor ett säkert kort i främmande städer. Jag kunde inte hitta en enda av dessa kedjor i Örebro. Till slut fick det bli en illstark espresso på ett café högst upp i ett köpcenter.

Köpcenter förresten. Örebro känns i utbud av affärer som en större stad än Uppsala. Inte på grund av galleriorna utan på grund av alla små affärer på gågatorna. Jag tror faktiskt att det är alla Örebros gator där endast cykel- och busstrafik är tillåten som skapar marknaden för de små affärerna, inte parkeringsmöjligheterna. Det är helt enkelt mysigt att gå runt på gatorna i Örebro och ännu mysigare skulle det vara med lite torghandel. Om vi i Uppsala får till samma trevliga gångkänsla på Dragarbrunnsgatan så kommer Uppsalas centrum att leva upp. Det förutsätter att s, v och mp har fortsatt majoritet efter valet. Borgarna vill prioritera biltrafiken.

Uppsala har ett lägre s.k. handelsindex än jämförbara städer och det arbetas på att förbättra det. Skillnaden mellan Örebro och Uppsala när det gäller underlag för handel är att Örebro har ett stort omland med mindre städer och samhällen, vars invånare har nära till Örebro. Vi konkurrerar med Gävle och Västerås, för att inte  tala om Stockholm, som många Uppsalabor dessutom handlar i.

fotnot. Handelsindex beräknas på hur stor procent handel man har i förhållande till invånarantalet. Större kommuner kan ligga på runt 130% tack vare kunder från mindre kommuner runt omkring.

Tjäna pengar på bloggen

Bloggare tar hem allt större reklamintäkter, konstaterar DN och intervjuar en bloggare med en populär annonsplatsblogg. DN väljer att enbart skriva ur det ekonomiska perspektivet (så är det ju också ekonomibilagen) och avstår att skriva ur det etiska perspektivet. Hur stor är risken att bloggaren väljer bloggämnen som lockar annonsörer?  Hur fristående blir en bloggare som räknar med stora annonsintäkter?

Karolina Lassbo intervjuas i pappersupplagan men finns inte med i nätupplagan. DN gör en uppskattning att Karolina tjänar runt 15 000 kr i månaden på sin blogg. Jag har inte läst bloggen ( med underskriften en glamourprinsessas dagbok) men vet att det är en av de mest populära, så jag kan inte utala mig om huruvida hon klarar att vara fristående från annonsörerna.

För några månader hade bl.a. ett centerpartistiskt kommunalråd och centerpartiets ungdomsförbunds ordförande reklam för sverigedemokraterna på sina bloggar, ordföranden för att han får betalt av Google för annonserna, kommunalrådet för att hon hade googleannonser automatiskt (gratisversionen av denna blogg). Själv har jag valt att betala en månadsavgift för att slippa annonser. Ibland kan annonserna innebära att man gör reklam för något man inte själv står för, i alla fall om man har google.

För några år sedan funderade jag på att ha annonser på min hemsida. Jag tipsar där om några naturpreparat och tänkte att jag lika gärna kunde länka direkt till ngn som säljer produkterna (och varför inte få betalt samtidigt) istället för att regelbundet svara på mail om var man får tag på dem. Till slut valde jag att inte ha annonser. Många av besökarna på hemsidan är desperata och jag vill inte tjäna pengar på människors desperation. Jag kan ge tips men inte tjäna pengar, speciellt som jag inte kan garantera att preparaten verkligen hjälper.


tillägg: Snabb titt på Lassbos blogg visar att av de sju senaste inläggen handlar två om mode, båda inläggen referar och visar upp kläder från företag som annonserar på sidan. Blir man intresserad av artikeln är det bara att klicka på annonsen så tjänar frk Lassbo lite till.

Korruption i Uppsala kommun?

Igår blev jag intervjuad av UNT om en c-uppsats som kommer fram till att det finns risk för korruption i Uppsala kommun. I dagens nätupplaga finns artikeln men journalisten har valt att inte citera mig utan citerar Lena Hartwig och Gunnar Hedberg. Kanske finns det sådana där rutor med kommentarer av andra i pappersupplagan men den kommer ju inte förrän i morgon, med posten istället för med tidningsbudet.

Självklart finns det alltid risk för korruption och bestickning men jag har inte upplevt att det förekommer. Kanske är det för att jag varit heltidspolitiker i mindre än ett halvår, kanske är det för att jag är vänsterpartist.

Bergling medlem i vänsterpartiet

Gamle spionen Bergling/Sandberg/Sydholt har gått med i vänsterpartiet. Det är en av huvudnyheterna i dagens Dagen Nyheter och Expressen hänger på, liksom flera andra borgerliga tidningar.

Av texten att döma har Bergling varit med ett tag. Tidningsutspelet är ett typiskt utslag av sommartorka och försök att misskreditera vänsterpartiet. Varför skulle artiklarna annars komma några månader för valet?

Andra partier har dömda mördare och pedofiler som medlemmar utan att dessa hängs ut i pressen eller används för att skriva ned ett parti. Jinge har gjort ett läsvärt inlägg om detta här. Jinge konstaterar också att Bergling förvägras hänsyn eftersom han gått med i Vänsterpartiet. Tyvärr tror jag att Jinge har fel där. Det skulle inte förvåna mig om Bergling själv har läckt till pressen. Han har ju en förmåga att dyka upp då och då. Honom är det inte synd om.

Jag välkomnar inte direkt Stig Bergling som medlem i vänsterpartiet men han har suttit i fängelse för sitt brott och har, precis som alla andra, rätt att gå med i ett parti.

Valaffischer - rättvisa kommer från vänster

Partiet har presenterat våra centrala valaffischer. Än har jag inte bestämt vad jag tycker om dem. De fokuserar på valdagen och utrycker inga vallöften eller politisk vilja. Kanske är det riktigt, vallöftena och den politiska viljan har vi i våra tio steg och den politik vi går fram med i kommuner och landsting.

Det är ju en kul idé att anspela på fem myror är fler än fyra elefanter.

 




Valhemsida

Vänsterpartiet i Stockholm har en ny snygg valhemsida. Det är inte utan att man blir avundsjuk. I Uppsala har vi inte samma resurser som vänsterpartiet i Stockholms stad.Vi har både mindre pengar och färre anställd personal. Medan Stockholm kan satsa på en hemsida med egen design är vi av tidsskäl hänvisade till partiets mall, som visserligen är snygg men innebär att man måste göra uppdateringar inom mallen. För tillfället ligger vårt kommunalpolitiska program där, i två delar. Visst vore det bättre om det kunde delas upp i varje avsnitt med klickbara rubriker men det har vi nog inte tillräckligt med resurser för att ordna. Istället får vi njuta av Stockholms stads.


52706-29



Ytterligare en dag i solen

Ännu en dag med sol och läsning. På måndagar är det extra mycket läsning, då kommer tre UNT på en gång. Av någon anledning väljer UNT att eftersända tidningen med post istället för att använda den lokala tidningsutdelningen. Själva vitsen med att eftersända tidningen försvinner ju när det tar 1-3 dagar att få den.  Det viktigaste står ändå i nätupplagan.

Tråkigt har man som sagt aldrig (*host host*). Idag t.ex. förlorade jag i Yatzy för första gången på en vecka (bäst av tre) och vi matade måsarna med bröd och fick se dem på nära håll. En av bävrarna simmade förbi redan före nio, livet på landet är verkligen varierande.

Längtar lite till Uppsala, mest för att barnen bestämt sig för att stanna i stan. Visst är det mysigt både med Kopparberg, Lindesberg och Nora, det finns fortfarande gruvgångar som jag inte gått i, men med en mil till närmaste affär och över tre till närmaste större samhälle blir det inte så många utflykter.


Ojämlik semester

Många svenskar har inte råd att ha göra något på sin semester, c:a en halv miljon räknar man med. Det är skrämmande siffror tycker jag. Siffror som visar hur viktigt det är att se till att det finns något roligt att göra även för dem som inte har råd att åka bort på sin semester.  Det är skälet till att vi sänkt priset på Fyrishov under sommaren. För 275 kr kan barn under 16 år bada hela sommaren, 375 kr kostar det för dem som fyllt 16 år. Årets sommarpris är lågt men det är fortfarande för högt för dem med allra sämst ekonomi. Inför nästa sommar tror jag att det fnns anledning att ytterligare justera priserna. Fick jag önska fritt skulle det vara gratis att bada i utebassängen under t.ex. juli månad men tyvärr räcker inte ekonomin till det.

Samtdigt som andra inte kan lämna stan väljer några att frivilligt vara där. Trots att vi har förmånen att ha en liten sommarstuga har barnen valt att åka hem. Det händer inte mycket i stan just nu men de tycker att det händer mer än i vår isolerade sommarstuga utan el och vatten.

Ändå händer det massor här: varje kväll halv tio simmar en eller två bävrar förbi, även idag har måsarna lyckats köra iväg rovfågeln från sitt revir, blåklockorna har just slagit ut och jag har satt upp en bokhylla. Vadå tråkigt?

Fotbolls-VM

Långt bort från Uppsala, läsande lättlästa romaner i sommarsolen, infinner sig inte den rätta känslan för politiska kommentarer. UNT skriver idag om arbetsklimatet i Stadshuset. Efter fem månader där måste jag erkänna att jag haft fullt sjå med att sätta mig in i det jag måste lära mig och själv anpassa mig för att fullt ut lägga märke till vad som händer runt omkring. Det är mycket möjligt att det stämmer, att det är en dålig arbetsmiljö i Stadshuset. En del av det som står i artikeln känner jag själv igen. Min företrädare Britt Löfgren har ju också varit kritisk.

Fotbolls-VM är ju inte lika aktuellt längre men historen med Zidane och Materazzi rullar på, vad sa egentligen Mazeratti? Runt om världen sitter det läpptolkare och andra förståsigpåare och gissar. På andra håll i världen sitter det kreativa människor. En del av dem har lämnat bidrag till de här sidan     
http://www.theregister.co.uk/2006/07/13/zidane_headbutt_outrage  där man kan se alternativa händelseförlopp, hur fransmän såg attacken, hur den såg ut i italienares, amerikaners osv. En sida som verkligen rekommderas. Min favorit är Zidane räddar Materazzi från lönnmördare.

ibland är livet grymt

Min bror ringde och berättade att Peter, hans 21-åriga systerson, dött idag efter att ha blivit påkörd av ett tåg. Eftersom vår pappa dog för mindre än tre år sedan efter en trafikolycka (påkörd av en motorcykel) så känns familjen lite väl drabbad av olyckor sista tiden. Peters mamma och min bror har samma mamma medan jag och min bror har samma pappa. Ovanlig familjekonstellation på 60-talet, vanlig nu.

Idag vet jag inte så mycket men eventuellt kommer jag att åka ned till Ungern och vara med på begravningen. Även om jag varken träffat Peter eller hans mamma på många år så var vi som systrar en gång i tiden.

Konstigt att det ska behövas familjetragedier för att familjer ska ses. Jag har knappat haft någon kontakt med min bror sedan vi gravsatte vår pappa.

Almedalsveckan

Medan andra politiker varit på Gotland med anledning av den s.k. Almedalsveckan har jag kopplat bort politiken nästan fullständigt. Veckan har snarare gått åt loppis-, auktions- och antikhållet. På en vecka har jag hunnit med tre auktioner, en antik- och samlarmässa och flera loppmarknader. Den stora loppmarknaden i Nora kan mer liknas vid en samlarmässa eller åtminstone en kvalitetsloppis. Hela torget i Nora var fullt med olika säljare, både sådana som rensat sina skåp och sådana som köper och säljer vidare.

Mycket vackra saker ser man och köpsugen blir man. Det är lätt att hålla igen på loppis och mässor men på auktioner är det svårare, det är ju så billigt. För att få den där enda saken man vill ha måste man ofta ropa in en hel låda med saker. Snart är det jag som står på loppis och säljer det jag inte vill ha. Vad sägs om nalle i keramik eller ett bordsopset i vitmetall?



Kopparberg/Ljusnarsberg

Jag har just kommit hem från en liten utflykt till min födelsetrakt, Kopparberg. Saknar kommunen verkligen livskvalitet? Jag pratade med en kvinna som jag känner genom mitt tidigare jobb. Hon och hennes man flyttade dit för ett par år sedan eftersom de tyckte om orten. De trivs och mår bra i sin villa. Jag pratade med mina släktingar, de trivs och mår bra de också. Min mormor däremot varken trivs eller mår bra men så här hon 92 år. Efter vad jag förstår har hon trivts väldigt bra på servicehuset och "det är ju så god mat" ända fram till i våras. Jag tror inte att det är livskvaliteten i Kopparberg som drabbat henne utan snarare den trötthet och matthet som blir värre med åren.

Hur är det "på byn" då? Jodå många människor man möter ser inte ut att må så bra men som min moster påpekar, de som går på byn mitt på dan en vardag är ju just de som inte har några jobb. De andra är på jobbet eller på semester.

Jag konstaterar att det finns livskvalitet även i Kopparberg men att känslan av hopplöshet har brett ut sig och är kanske värst i Sverige, åtminstone om man ska tro undersökningar och sjukskrivningsstatisk. Nu gäller det för kommunen att vända den nedåtgående spiralen. Det räcker inte att hänvisa till att gruvan stängt och andra arbetstillfällen försvunnit.

Åk till Kopparberg nu i sommar, det är ett fantastiskt gulligt litet samhälle. Kyrkan utsågs 2005 till Sveriges vackraste kyrka, bara den och det vackra gruvstugetorget är värt ett besök. Eller varför inte postmuseet där man kan köpa ett vykort med treskillingbanco på och få en äkta Kopparbergstämpel (världens dyraste frimärke är poststämplat i Kopparberg). Ett besök på Fagers konditori rekommenderas, Kopparbergsbakelsen om man gillar jordgubbar eller treskillingsbakelsen om man gillar hjortron. Otroliga priser jämfört med storstadspriser. Passa på en söndag när man för 50 kr får dryck och hur mycket tårta/bakelser/kakor/bullar som helst. I Uppsala får man vara glad om man hittar en kaffe med bakelse för 50 kr.

I augusti ska i alla fall jag på Opera på Skäret.

Lomma bäst, Ljusnarsberg sämst

Aftonbladet rankar Sveriges kommuner på sista plats, alltså rankad som Sveriges sämsta kommun, kommer Ljusnarsberg. Undersökningen är gjord av tidningen Fokus. Ljusnarsbergs kommun ska tydligen också tas upp av något TV-program nu under Almedalsveckan eftersom sjukskrivningstalen är extremt höga här.

Eftersom Aftonbladet har detaljerna på sin betalsida och tidningen Fokus inte har några detaljer på sin sida vet jag inte var Uppsala kommer och vilka kriterier som använts.  Några av de 30 kriterierna kan man se på Aftonbladets sida men inte kommunernas placeringar.

Sådana här undersökningar säger sällan hela sanningen om kommuner. Låg skatt brukar ge höga poäng, taxeringsvärde och förmögenheter mäts också liksom socialbidrag, arbetslöshet och brottsstatistik. Precis som vanligt visar undersökningen att klassamhället lever. Precis som en större kommun är segregerad är Sverige segregerat.

Det är lätt att bli en kommun i topp. Vår grannkommun Knivsta har slagit in på den vägen. Inga hyreslägenheter byggs i Knivsta och den borgerliga kommunledningen planerar att sälja de kommunala hyreslägenheter som finns. Sakta men säkert trängs personer med låga inkomster ut till förmån för personer som har råd att köpa sig en lägenhet eller en villa.

Ljusnarsbergs kommun hamnar i botten i flera sådana här undersökningar. Ibland undrar jag hur mitt liv hade varit om inte mina föräldrar valde att flytta därifrån. Flytta och flytta förresten. På den tiden gruvan var i drift bodde dubbelt så många i Ljusnarsberg jämfört med idag. Mina föräldrar drabbades av bostadsbristen och flyttade till den kommun där de hittade en lägenhet. Idag kan man köpa en villa för ett par hundra tusen.