Mer vänster i Uppsala

Igår beslutade äldrenämnden att inte förlänga Attendo Cares kontrakt på det kritiserade korttidsboendet Rondellen. Socialdemokraterna röstade för vänsterpartiets förslag om att kontraktet inte skulle förlängas. I dagens UNT  säger de borgerliga att beslutet är helt ideologiskt. Vänsterpartiets Eva Laurin kommenterar: "Det finns självklart en viss ideologi i beslutet, äldrevård ska inte bedrivas i vinstdrivande syfte. Men vi ser till sakfrågan också. Äldrenämnden måste återskapa förtroendet för äldrevården."

Borgarnas uttaladen är intressant. Det ligger precis lika mycket ideologi bakom deras beslut att vilja förlänga Attendo Cares kontrakt. Vården ska drivas i privat regi även om vinstkraven gör att den privata driften har för lite personal och därför inte klarar att ge lika bra vård som boenden i kommunal drift. Vad är det om inte ideologi. T.o.m. ännu mer ideologi än vänsterpartiets och socialdemokraternas beslut att inte förlänga kontraktet.

I en annan artikel i UNT säger ett av vårdbiträdena på Rondellen: "Jag är ledsen och upprörd. Jag har hjälpt den här mannen så mycket jag kan och nu kallas jag inkompetent."

Det är tråkigt att personalen på Rondellen känner så. Från vänsterpartiets sida skulle vi aldrig säga att personalen är inkompetent och att det är personalens fel att vanvård förekommer. En mindre personalstyrka hinner med mindre än en större personalstyrka, det handlar inte om kompetens utan resurser. När äldrenämndens socialdemokratiska ordförande och moderata vice ordförande tog beslut om att ge uppdraget till Attendo Care låg kommunens egen regi-anbud 15% högre i pris eftersom man inte trodde sig kunna bedriva en bra vård till en lägre kostnad. Nu vet vi att kommunens egen regi hade rätt.

I SCB:s jämställdhetsindex har Uppsala placerat sig i gruppen de mest jämställda kommunerna, elva kommuner ingår där. Stockholm är den allra mest jämställda och Uppsala den sjunde mest jämställda. I botten, minst jämställd av alla kommuner, ligger Haparanda.

Uppsala har klättrat på listan och har gått förbi några kommuner. Man måste vara väldigt analyskunnig för att kunna avgöra om det är Uppsala som har blivit bättre eller de andra kommunerna som blivit sämre.

Jag kan i alla fall konstatera att vänsterpartiet haft ansvaret för jämställdhetsfrågorna både i Stockholms stad och Uppsala kommun den gångna mandatperioden.  Eftersom jag dessutom arbetat med jämställdhetsfrågor både i Stockholm och i Uppsala vet jag att ingen av städerna ännu är helt jämställda (även om vi som sagt tagit ytterligare steg på  väg). Jag vill inte ens tänka tanken hur mycket som återstår att göra i de andra kommunerna.

Ansvarigt borgarråd för jämställdhetsfrågorna i Stockholm har  Margareta Olofsson varit. Idag avtackas hon efter tolv år som borgarråd. Tack för ditt arbete och lycka till Margareta.
 _{(bilden från Stockholms stads hemsida)}

(ordförande i Stockholms jämställdhetsråd har Inger Stark (v) varit och ordförande i Uppsalas utskott för demokrati, jämställdhet och integration har först Britt Löfgren (v) varit och detta år jag).

Just tillbaka från årets första ägardialog. Ägardialog innebär att kommunstyrelsens arbetsutskott träffar ledningen för de kommunala bolagen och diskuterar framtiden.

Idag träffade vi stadsteaterns ledning. Eftersom högeralliansen kommer att styra Uppsala i framtiden fick moderaternas Gunnar Hedberg, som blivande kommunstyrelseordförande, stå för inledningen. Han pratade mycket om pengar, att stadsteatern var mest bidragsberoende och att vi inte vet vad framtiden kommer att föra med sig när det gäller ekonomin. Idag är verksamheten till 70 % finansierad via kommunbidrag (egentligen tillåtet underskott), 20 % via statliga bidrag och 10 % genom egna intäkter.

När jag ställde frågan om man vågar satsa på smalare produktioner inom ramen för en begränsad budget menade teaterchefen Stefan Böhm att vid en intäktsfinansiering på 20% eller mer brukar teatrar tvingas att enbart satsa på publikdragande föreställningar.  Föreställningen om von Sydow-morden, som just haft premiär, hade han troligtvis inte vågat sätta upp om intäktskravet varit 20%.

Jag hoppas att Hedbergs prat om pengar inte innebär att den nya majoriteten tänker dra åt svångremmen för Upsala stadsteater. Vad vore en teater utan egna uppsättningar, utan klassiska föreställningar och utan annorlunda nytänkande pjäser. Vem ska våga ge nya pjäsförfattare och regissörer chansen om teatrarna likt Stockholms privatteatrar måste bjuda på småroliga spring-i-dörrar-föreställningar?

För teatern, konsten och kulturens skull får vi hoppas att Upsala Stadsteater inte drabbas av nedskärningar nu när högeralliansen ska göra om budgeten för 2007.

 1) Politisk ideologi som du förespråkar?Om man med ideologi menar –ismer är det definitivt socialism och feminism 

2) Politisk ideologi du föraktar mest?Nationalsocialismen är den ideologi som jag tycker mest illa om men jag helt utan rangordningföraktar jag alla ideologier som säger en sak men menar något annat.

3) Materialist eller idealist?Idealist i teorin men tyvärr materialist i praktiken. Det är svårt att frigöra sig från materialismen i det samhälle vi har. Jag försöker dra mitt strå till stacken för att minska min konsumtion men jag skulle vilja orka vara mer idealistisk även i mitt sätt att leva. Det räcker inte att köpa rättvisemärkt och ekologiskt ibland och skänka pengar till Rädda barnen och partiet.

4) Plikt- eller konsekvensetik inom politiken?Måste jag välja så känns konsekvensetik mer jag men kanske måste man skifta mellan de båda beroende på var man befinner sig och vad man vill uppnå fast egentligen har nog det moderna samhället sprungit ifrån de gamla filosoferna och tänkarna.
 
5) Politiskt uppvaknande?11 september 1973, mordet på Salvador Allende var det som fick mig att förstå att socialismen var det goda och socialismens motståndare de onda, trots att jag bara var tio år.
 
6) Politisk detour?
Har alltid varit vänster och feminist även om jag en gång i tiden faktiskt trodde att det socialistiska samhället automatiskt skulle vara jämställt. Ritade ofta kvinnokampsmärket (den knutna handen i kvinnomärket) och skrev socialism=kvinnokamp ovanför. Nu kan jag se att alla ideologier – även den socialistiska – måste kompletteras med kvinnokamp/feminism för att jämställdhet ska kunna uppnås.

7) Enskild person som påverkat dig politiskt?Jag tror inte att någon enskild person har påverkat mig mer än någon annan, min morfar kanske, men mest intryck har konstigt nog min högstadielärare i svenska gjort. Utan henne hade jag kanske inte gått med i vpk:s ungdomsförbund. Hon var en bra lärare men en rast gick ryket: svenskläraren är kommunist. Detta var något förfärligt för oss i klassen – vi pratar 70-tal och kalla kriget. Jag hade nästan känslan av att jag skulle se hornen i hennes panna på nästa lektion. Självklart hade hon inga horn och självklart var hon en lika bra och trevlig lärare som innan, trots att hon var vpk:s gruppledare i kommunfullmäktige. Då lärde jag mig att kommunister inte är några farliga människor utan vanliga människor med ett politiskt engagemang, de kan t.o.m. vara goda och bra människor. Tack Gunnel!
 
8) Bok som påverkat dig politiskt?Ungdomsböckerna om Kulla-Gulla formade mig nog en hel del. Annars har jag genom åren läst så himla många böcker, bl.a. feministiska, att jag inte kan minnas vilken bok som påverkade mig och hur den påverkade mig.
 
9) Största bristen i den politiska ideologi du förespråkar?Vet inte om det finns några brister. Numera
kan man dessutom diskutera socialism och feminism tillsammans. Förr menade många att socialism var lika med kvinnokamp och att ett socialistiskt samhälle var lika med ett helt jämställt samhälle varför en särskild kvinnokamp inte behövde föras. Mot detta stod tanken att jämställdheten krävde en egen kamp som man var tvungen att föra vid sidan om kampen för ett socialistiskt samhälle.  I bokhyllan har jag till och med en bok med titeln ”feminism + marxism. En förälskelse med förhinder” (utgivningsår 1986), som jag inte läst ordentligt men som ändå visar på problemen som fanns. Den klassiska frågan om en arbetarkvinna har mer gemensamt med drottning Silvia eller med en arbetarman har kanske olika svar beroende på från vilken vinkel man tittar.

10) Viktigaste enskilda politiska frågan?Klyftorna i samhället, både klyftorna mellan kvinnor och män och mellan fattiga och rika. Klyftorna mellan dem som har inflytande och dem som inte har, klyftorna mellan dem som har och dem som inte har.
Kanske är det rätta svaret miljön, freden och svälten.
 
En bloggutmaning ska ju skickas vidare så jag chansar på att Johan L och Anders inte fått denna utmaning ännu. Fredrich hade redan utmanats.