Uppsalapolitiken rullar vidare

I början av varje år har vi s.k. uppdragsdialoger då kommunstyrelsens arbetsutskott träffar nämnderna, oftast presidierna, och diskuterar framtiden. Vi har haft flera stycken under de gångna veckorna och från den här veckans dialoger är det huvudsakligen två saker jag reagerat på, vid sidan om den förda politiken.

Ordföranden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (FP) tyckte att elever med få poäng i naturvetenskapliga ämnen från grundskolan inte ska gå på naturvetenskapliga program för det stör för dem som har fler poäng. Eftersom eleverna kommer in om de är godkända och har tillräcklig totalpoäng så tyckte han att grundskolans studie- och yrkesvägledare måste bli bättre på att avråda och förklara för eleverna vilka program som passar dem.

Det fick mig att fråga vilken väg gymnasieskolan ska gå. Ska vi redan i nian sortera eleverna så att den som är intresserad av naturvetenskap men inte så duktig ska hänvisas till andra program eller ska vi satsa på en gymnasieskola som anpassar undervisningen efter elevernas kunskaper och ger extra stöd till dem som inte hänger med.

Till svar fick jag att det behöver vi inte bekymra oss om. Den kommande gymnasiereformen löser detta åt oss. Det kommer att krävas godkänt i tolv ämnen för att komma in på studieförberedande program och övriga hänvisas till yrkesprogrammen. Detta sades i en positiv anda.

Denna snäva syn på skolan, att vissa inte är lämpliga för att studera vissa ämnen, bekymrar mig. Det bekymrar mig att det är den gymnasieskolan som vi kommer att få om inte Björklund och hans vänner röstas bort i höst. 14-åringar som har en yrkesdröm kommer att förvägras att studera för att nå sin dröm p.g.a. misslyckanden i grundskolan. Jag vill ha en skola som inte sorterar barnen utan som ger alla möjligheter att växa och som ser till att alla når målen.

- - -

När vi pratade om våld mot kvinnor och diskussionen kom in på det s.k. hedersrelaterade våldet tog den moderata ordföranden i Nämnden för vuxna med funktionshinder ordet och förklarade att våld är våld och att han inte ser någon skillnad. Nämnden för vuxna med funktionshinder är den nämnd som är ansvarig för arbetet mot våld mot kvinnor. Hur ska man kunna angripa problemet och ge rätt stöd till den utsatta kvinnan om man inte kan skilja på hedersrelaterat våld och annat våld? I det ena fallet är släkten och nätverket oftast ett stöd och i det andra fallet är släkten och nätverket ett hot. En bra förklaring till skillnaden finns här:
http://www.minheder.nu/index.htm

Det finns mycket att göra i den här kommunen.

Samkönad vigsel

I lördags vigdes de första homosexuella männen i Svenska kyrkan, rapporterar tidningen Dagen. Det är jättekul att den första samkönade kyrkliga vigseln nu har genomförts men det är inte första gången som homosexuella män gifter sig i kyrkan. Jag har tjatat om det här många gånger i bloggen, äktenskapslagstiftningen handlar om kön och inte om sexualitet. Homosexuella män och kvinnor har i alla tider gift sig i kyrkan men med någon av motsatt kön. I tider när homosexualitet var en skam och samkönade förbindelser förbjudna följde många homo- och bisexuella konventionen och gifte sig. Det nya är, som sagt, att nu kan de gifta sig i kyrkan med sin kärlek även om kärleken är av samma kön som en själv.

Minns förintelsens alla offer

Det är förintelsens minnesdag idag. Idag för 65 år sedan befriade den sovjetiska armén koncentrationslägret Auschwitz och förintelselägret Birkenau.  Dödandet tog inte slut för det. Koncentrationslägret Mauthausen t.ex., som låg i Österrike, befriades inte förrän den 5 maj då de amerikanska styrkorna nådde dit.

Auschwitz-Birkenau och dess befrielsedatum har ändå blivit symbolen för förintelsen/shoah/porajmus, förmodligen p.g.a. att lägret var det största lägret och hade flest offer.

65 år är en lång tid och många av de som överlevde finns inte längre bland oss. Rösterna tystnar en efter en. Kvar finns bara inspelningar, bilder och byggnaderna som bevarats. Byggnaderna håller på att förfalla.
SvD rapporterar om förfallet av Auschwitz och risken för att skador som inte kommer att gå att reparera.

De fasor som utspelades i Auschwitz, Mauthausen, Majdanek, Chelmo  m.fl. ställen är svåra att förstå och därför är det viktigt att vi minns och bevarar de minnesmärken som finns.

Här är i Uppsala arangeras i dag två minneshögtider, dels av Livets ord, och jag har inte sett att den ceremonin innehåller något om de romer, homosexuella, politiska motståndare m.fl. som också förintades. Av de elva miljoner som man beräknar förintades var sex miljoner judar. En majoritet förvisso men det innebär inte att man inte ska minnas även de andra offren. Uppsala Fredsmuseum uppmärksammar också förintelsen med en minneshögtid 17.00 och därefter öppnas en utställning om romernas förintelse.

Nu ska jag jobba på så att jag hinner förbi Fredsmuseet före kvällens fullspäckade medlemsmöte.

Läs även Politik och Poesi

Centerjonas är inget troll

Centerpartiets Jonas Pettersson, mannen bakom filmerna i mitt förra inlägg, är en helt okänd person i Uppsalacentern, trots att han bor här, visar det sig. På TV4:s hemsida kommenterar Centerns kommunalråd Lars O Ericsson filmen om byggnadsarbetarna bl.a. så här:

"Tur att denna person som utger sig för att vara Centerpartist till och börja med inte finns i vårt län som riksdagskandidat och jag hoppas när alla listor i landet är antagna att han inte finns med över huvudtaget." Sedan anklagar han Pettersson för maffiametoder.

Lars O Ericsson ifrågasätter alltså om Jonas Pettersson är en centerpartist som finns på riktigt. Nu är ju inte detta så svårt att kolla, han finns bl.a. på Centerpartiets egen hemsida, han kandiderar för Centerpartiet i Stockholms stad och har en kampanjsida på Centerrörelsens öppna mötesplats Centernätet.

Så Lars O Ericsson och alla andra centerpartister, Jonas Pettersson är inget troll. Han finns på riktigt och man kan nog gissa att han inte kommer att engagera sig i Centerpartiet Uppsala efter den sopan. Petterssons kampanjledare är förresten inte så glad åt Ericssons råsop och kallar den ett direkt angrepp på yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen. Debatten dem emellan lär fortsätta på TV4.

För övrigt är det ytterst beklämmande att du anser dig ha rätten att bestämma hur en "riktig centerpartist" ska tycka och tänka, står det i den senaste kommentaren till Lars O Ericsson. Påminner lite om när han och Rigmor Stenmark knäppte Stephen Schad på näsan för att han ville bojkotta julskinkan.


Vem man inte ska rösta på

Nu har valrörelsen startat på Youtube. Centerpartisten Jonas Pettersson kandiderar till riksdagen. Se hans valfilm, där han gör narr av byggnadsarbetare i Uppsala.

Centerjonas har också lagt upp en film om Miljöpartiet och tillväxt. I filmen räknar han upp en massa saker man slipper tack vare mobiltelefonen, som tidtagarur, klocka, miniräknare m.m. Jag undrar om tillverkarna av alla dessa varor är så glada och om det inte på ett sätt hämmar tillväxten om en produkt ersätter flera. Här hittar man alla Centerjonas filmer:
http://www.youtube.com/user/centerjonas#p/a/u/1/xxJxjqXRgIg

Jag jobbade en timme för Haiti


Jag jobbar en timme för Haiti

Hedra Fadime nu

Idag för åtta år sedan mördades Fadime Sahindal för att hon talade öppet om sin situation och det våld som drabbar kvinnor i hennes situation. Därefter har hon tillsammans med andra kvinnor blivit en symbol. Denna symbol men också den modiga kvinnan Fadime Sahindal har Vänsterpartiet velat lyfta genom att en plats i Uppsala ska få bära hennes namn. Vi föreslog det i en motion för tre år sedan. För ett år sedan, efter två år i långbänk alltså, beslutade kommunfullmäktige att man noterat att Namngivningsnämnden lagt hennes namn i en namnbank för framtida namngivningar.

Nu efter ett år, då fortfarande inget hänt, frågar jag Namngivningsnämndens ordförande om en plats kommer att få bära Fadime Sahindals namn eller om namnet kommer att ligga kvar i den där banken.

Här är interpellationen:

Interpellation angående att namnge en gata/plats efter Fadime Sahindal

I januari 2009 behandlades en motion om att namnge en central gata eller park efter Fadime Sahindal. Fullmäktige valde att inte fatta beslut i frågan utan nöjde sig med att konstatera att namngivningsnämnden berett plats för Fadime Sahindals namn i sin namnbank i avvaktan på framtida namngivning.

Fadime mördades för åtta år sedan och det är hög tid att hon hedras och uppmärksammas i Uppsala kommun.

Det har nu gått ett år sedan fullmäktiges beslut och jag skulle därför vilja fråga namngivningsnämnden följande

  1. kommer en gata, torg eller plats att uppkallas efter Fadime Sahindal inom den närmsta tiden?
  2. Om svaret på frågan är ja, vilken typ av plats funderar nämnden på?
  3. om svaret på frågan är nej, skälet till detta

Om förslaget har jag skrivit här Fadime och parken


Låt ngn annan ta hand om skitgörat

Under min morgonpromenad till Stadshuset fick jag ett störande och smärtande skoskav. Genom mitt huvud for då tanken att det skulle vara skönt med en tjänst som gick in skorna, likt Sally i TV-serien. Min nästa tanke var att Sally var en komedi. Skor som var för trånga, för stora eller för höga användes för att förstärka Sallys från början udda hållning och kroppsspråk. Sally fick inga skoskav av att gå in andra människors skor.

I den verkliga världen skulle den som ha råd betala en annan människa att få skoskav och ont i fötterna istället för en själv. I den verkliga världen skulle vi inte skratta åt skoingångaren utan ömka honom eller henne som tvingas ta sådana här skitjobb. Andra skulle istället säga att det är väl bra att det skapas arbetstillfällen och kanske tycka att det därför vore bra om tjänsten kunde få skatterabatt i likhet med andra hushållsnära tjänster. Jag tror förresten att en sådan tjänst skulle rymmas inom reglerna, kan man dra av för en grillkock i trädgården eller en skoputsare så.

Många svenskar vill inte ha andra människor att göra skitgörat. Tänker t.ex. på en mig närstående som arbetar utomlands. När familjen hyrde ett hus i en stad i ett Nordafrikanskt land bodde det ett par i källaren. Paret tog hand om huset, lagade mat, städade, fungerade som portvakter etc. För den svenska familjen var det otänkbart att ha människor i källaren på de här villkoren. De fick dock acceptera det för att få hyra huset, landets system bygger på att de som har pengar betalar de fattiga för att göra skitgörat och för att ta hand om de rika. Istället för socialtjänst och riktiga jobb med lön har den rike rätt att köpa sig fri från skitgörat och den fattige är tvingad att göra det.

Samtidigt som många svenskar har svårt för detta är vi på väg mot ett Sverige där det inte bara är OK utan till och med önskvärt att vi ska betala andra för att städa åt oss, för att skapa arbetstillfällen. Vi slipper betala skatt för detta. Vi ska vara glada för att folk för jobb, inte tycka att det är fel. När kommer den första skoingångaren, som lider och har ont i fötterna av olika skavsår?

Debatten om hushållsnära tjänster måste handla precis om detta. Måste de utan resurser återigen ta hand om dem som har resurser, så som det var en gång när vi inte hade offentlig sektor? Ska vi återigen, såsom forna tiders fabriksägare sa när de fattiga kvinnorna strejkade för högre lön: "De få vara tacksamma att vi ge dem arbete?"

Observera att jag inte refereret till moderaten som är glad över att andra torkar skit så att han slipper men visst finns det beröringspunkter.


Design

Har fått synpunkter på att den röda färgen fortfarande är skrikig. På min jobb- och hemdator är färgen helt ok men idag lånade jag en dator där den verkligen blev hemsk. Så en ny design kommer snart. Sidan ska ju gå att läsa på alla datorer.


Samma nu som då, Reinfeldt om sjukförsäkringspolitiken

De rödgröna partiledarna presenterade idag ett nytt system för sjukförsäkring på DN Debatt.

Dagens Eko frågor statsminister Reinfeldt varför det är fel att en som är sjuk får mer pengar, som oppositionen föreslår, och Reinfeldt svarar bl.a.  "De antyder att de har råd med allt till alla." "Vi har varit tydliga med att vi vill att det ska löna sig bättre att arbeta."

Det är inte utan att man känner igen åsikter från boken Det sovande folket, som Fredrik Reinfeldt skrev under sin tid som MUF-ordförande:

"Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion. De som kortsiktigt vinner överröstar alltid de som långsiktigt har att betala. Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt. Politiker skapar inga resurser och kan därför inte heller ställa ut löften om resursernas fördelning." och "Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras. De hälsosamma riskerna är mycket mänskligare än den falska tryggheten." (Wikiqoute) Hela boken  finns att få via Alliansfritt Sverige.

Andra bloggar om sjukförsäkringsförslaget: Jöran Fagerlund, Jonas Wikström, Kulturbloggen, In your Face


Ihålig marknadsretorik

Med konkurrens, avreglering och privatisering blir allt bättre och billigare, åtminstone enligt borgerlig retorik. Nu visar granskning (DN) att priserna på receptfria läkemedel skjöt i höjden vid avregleringen av Apoteksmonopolet på receptfria läkemedel. Retorik är en sak, verkligheten en annan. Precis som det brukar vara med borgerlig politik.


Övertramp

Rekordkort arbetsutskott idag. Bara två beslutsärenden och några få informationsärenden. Intressantast var hur arbetet med Uppsalas eget klimatprotokoll framskrider. Det kan bli något riktigt bra om vi kan få företag, organisationer m.fl. med.

Mötet avslutades på ett lustigt sätt. Vi fick frågan om vi ville gå på företagsfesten när Uppsala ska utse årets företagare. Sidodiskussionen visade nämligen att Företagarna Uppsala hade utsett kommunens representanter i juryn. En förening kan ju bjuda in vem som helst att sitta i en jury men just i det här fallet råkar det finnas ett samarbetsavtal om att kommunen ska ställa upp med jurymedlemmar. Det är inte ok att en förening väljer fritt från en samarbetspartner. Varje part måste få utse sina egna representanter.

I protokollet noteras att Företagarna Uppsala utsett kommunens representanter. Vad som skrämmer mig lite är att föreningens ordförande också aspirerar på posten som gruppledare för Centerpartiet.

Släng bort din hemmafru

En kvinna har slutat sitt avancerade arbete och stannat hemma med barnen medan mannen gjort karriär. Nu vill mannen lämna henne för att hon inte är hans intellektuelle jämlike och inte hänger med i hans och hans vänners diskussioner. Mannen har ändå vissa betänkligheter eftersom han tycker att han skulle svika frun som skulle ha svårt att hitta en försörjning och han tycker att de har ett bra liv. Mannen vänder sig till Dagens Nyheters experter för att få ett råd.

Min spontana tanke är att om kvinnan varit borta från arbetsmarknaden och varit hemma/arbetslös/haft mindre kvalificerade jobb i elva år (gissning utifrån äldsta barnets ålder) så är det kanske inte så konstigt att hon inte riktigt hänger med i mannens och hans vänners diskussioner. Eftersom hon har en högskoleutbildning och hade avancerat arbete när de träffades och nu har dåligt självförtroende och inte tror att hon ska kunna få ett nytt arbete så har hon ju helt klart förlorat intellektuellt och kompetensmässigt på att ha haft huvudansvaret för hem och barn. Lösningen borde ju då vara att mannen stöttar sin fru att studera och vidareutbilda sig. Hon skulle ju då matcha honom bättre (om det nu är hon som måste ändra på sig vilket inte är självklart) och skulle han fortfarande inte känna för att fortsätta äktenskapet så ökar hennes självförtroende och sannolikheten för att hon ska få ett arbete och han behöver inte längre ha dåligt samvete för hennes försörjning vid en skilsmässa. Det är ju inte heller otroligt att hon i så fall väljer att lämna honom.

Så tänkte jag när jag läste mannens långa brev på
Insidan i tisdags. Men det är ju inte jag som ger råd utan en av tidningens experter, en familjerådgivare. Familjerådgivaren skriver bl.a. att han "delar din uppfattning om att det är svårt att se en lösning på det grundläggande problemet – att du inte tycker att du får den intellektuella stimulans tillsammans med din fru som du skulle vilja få" och föreslår att mannen under en period flyttar ut från det gemensamma huset och skaffar en egen bostad för att få tid att tänka och känna efter hur han vill göra.

Mycket konstigt råd från (den manlige) familjerådgivaren, som i princip råder mannen att slänga bort sin förbrukade hemmafru. Ett annat råd skulle ju kunna vara att stötta sin fru så att även hon får möjlighet att växa. Hallå, hon har låtit dig växa, låt nu henne växa liksom. Är kärleken slut så är kärleken slut men ge tillbaka det som du har tagit, typ.


Dagens kommunstyrelse

Förutom synpunkterna på det arbetsmarknadspolitiska programmet hade vi rödgröna synpunkter på nedanstående på dagens rekordkorta kommunstyrelse.

Yttrandet över Dp:n Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag där vi avslog förslaget och menade att en nytt reviderat förslag till lagstiftning arbetas fram som kan utveckla allmännyttan och ge kommunerna möjlighet att leva upp till ansvaret att tillhandahålla bostäder till medborgarna. Vår största kritik gällde möjligheten till värdeöverföring, som vi menade även fortsättningsvis bör vara begränsad, och att det ska tydliggöras att det är skattekollektivet och inte hyreskollektivet som ska ansvara för bostadsförsörjningen 

Avyttring av fastighet. Kommunen vill sälja en fastighet som idag används som kontorsfastighet men som ursprungligen varit ett bostadshus. Det finns köpare som vill använda huset som kontorsfastighet, och som förordas få köpa huset, och köpare som vill återställa fastigheten till bostadhus. Vi rödgröna föreslog att huset ska säljas till köpare som tänker återställa lägenheterna och använda huset som bostadshus.

Vi passade också på att efterfråga en inventering av kommunens verksamhetslokaler, idag är det ingen som vet om fastigheten hade behövts för kommunala ändamål eftersom en sådan inventering saknas.


Oppositionspolitikens syfte

Den borgerliga majoriteten gjorde lite förändringar i sitt Arbetsmarknadspolitiska program vid dagens kommunstyrelse. Dessa förändringar skapade lite huvudbry för oss rödgröna och ställde oppositionspolitikens syfte på sin spets.

Vi hade ett antal synpunkter på programmet och ett par av dem godkändes. Majoriteten deklarerade att om vi rödgröna stod fast vid vårt återremissyrkande så skulle de inte genomföra ändringarna. I det läget hamnade vi i frågeställningen om oppositionspolitik, en fråga som man alltid har med sig men som inte ofta ställs på sin spets.

De två huvudvägarna som oppositionspolitiken har att gå är 1. att påverka besluten så att de blir så bra som möjligt, dvs. att besluten blir sådana att de ur vår synvinkel gagnar kommuninvånarna 2. att låta majoriteten fatta sina beslut och sedan som opposition avslöja politiken och argumentera för alternativa lösningar.

Ofta faller politik 1 eller 2 ut av frågans beskaffenhet eller av majoritetens agerande. Kan vi kompromissa oss fram till en politik som vi är överens om är det ju i allmänhet det bästa för Uppsalaborna. Nackdelen med det är att det alltid framstår som om det är majoriteten som står bakom beslutet och förslaget. Det är skillnad på att föreslå och att genomföra, påpekade en Uppsalabo t.ex. när majoriteten tog äran för genomförandet av ett rödgrönt förslag för någon vecka sedan. Eftersom majoriteten inte alltid är kompromissvillig så blir oppositionspolitiken naturligt ifrågasättande och kritiserande.

Denna gång ställdes vi alltså inför att få vissa förbättringar till stånd samtidigt som vi inte tyckte att programmet blev speciellt bra för det. Skulle vi då låta majoriteten lägga sitt kompromissade men ändå dåliga förslag och minska våra egna möjligheter att kritisera det eller skulle vi säga nej till kompromisserna för att fullt ut kunna kritisera förslaget. 

Vi valde att dra tillbaka vårt förslag om återremiss för att få igenom ändringarna. Det innebär att vi valde alternativ 1 men vi kommer ändå att kritisera programmet och så fort vi får möjlighet, förhoppningsvis efter valet, så kommer vi att göra om det i vår riktning.

Nedan kommer vårt förslag med kommentarer inom parantes:

Förslaget återremitteras för ändringar utifrån följande synpunkter (vi drog tillbaka återremissyrkandet)

I inledning ändras Visionen så att även det miljöpolitiska områden finns med. (ändringen har genomförts)

Förslaget utgår från arbetslinjen, vad som menas med arbetslinje är framgår dock inte av programmet. Däremot ska man med arbetslinjen återupprätta arbetets värde. I det sammanhanget kan man fråga sig på vilket sätt arbetet ska återupprättas och hur man menar att arbetet saknar värde. (ordet återupprätta byttes ut)

 Enligt programmet ska det vara mer lönsamt att arbeta men det framgår inte hur Uppsala kommun ska göra det mer lönsamt att arbeta. Avses försämringar av det ekonomiska biståndet eller avser Uppsala kommun att införa ngn form av (olaglig) skatterabatt eller bidrag för den som har inkomst av arbete? Uppsala kommun ska tydligen också göra det enklare att anställa. Även här saknas det skrivningar om hur kommunen ska göra det enklare för företagen att anställa.

 Enligt förslaget ska sysselsättningen ökas genom att personer stimuleras genom utbildning, kompetensutveckling och andra insatser till jobb och egen försörjning. Det finns flera oklarheter med den skrivningen. Utbildning och kompetensutveckling ökar sysselsättningen om det saknas kompetent arbetskraft och det därmed finns lediga jobb som inte kan tillsättas. I sådana fall ska utbildning och kompetensutveckling anpassas efter arbetsmarknadens behov. I dagens läge med hög arbetslöshet p.g.a. arbetsbrist behöver kompetensutveckling och utbildning inte innebära en högre sysselsättning utan enbart att den arbetslöses möjligheter att konkurrera om arbetstillfällena ökar. Utbildning i lågkonjunktur ökar också den arbetslöses anställningsbarhet när arbetstillfällena åter ökar. Detta bör förtydligas i skrivningen så att skrivningen inte kan tolkas som att det är den arbetslöses eget fel att han/hon är arbetslös. Här skulle även behovet av arbetsrehabilitering passa in.

 Programmet bör också förtydligas vad gäller arbete inom offentliga sektorn och Uppsalas unika förutsättningar att skapa sysselsättning inom miljöteknikområdet. Uppsala kommun borde ha stora förutsättningar för att stödja dessa båda sektorers utveckling.

 Därutöver bör hänsyn tas till de reservationer som lades vid Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behandling av ärendet.


Privatiseringar ingen lösning på förskolekrisen

Har en insändare i dagens UNT:

Köerna till förskoleplatser i Uppsala är och har varit allt för långa och den ansvariga politikern Cecilia Forss (M) sätter sitt hopp till privata initiativ. När jag i slutet av förra året frågade hur hon skulle lösa krisen svarade hon bl.a. att en workshop för företagare har genomförts så att det finns producenter som kan starta verksamhet när kommunen hittar nya lokaler.

Cecilia Forss överlåter åt privata initiativ att lösa förskolekrisen istället för att själv ta ansvar. Man kan inte låta bli att undra om kön har tillåtits växa just för att föräldrar ska ta initiativ till att starta egna förskolor. När privata förskolor till och med kan starta i tomma kommunalägda förskolelokaler blir det tydligt.

Jag har ingenting emot t.ex. föräldrakooperativ som ett komplement till de kommunala men de ska startas som ett komplement och utifrån en vilja och tanke, inte för att det är det enda sättet att få fram förskoleplatser. Många föräldrar vill hellre ha kommunala förskoleplatser för sina barn.

Politikens främsta uppgift kan inte vara att privatisera de kommunala förskolor som finns och överlåta åt privata initiativ att starta nya. Det behövs en ny barnomsorgspolitik i Uppsala kommun.


Hjälp!

Jag har ju jobbat med en ny design och börjar känna mig nöjd. Ett annat problem har nu dykt upp. På min dator hemma bytte jag till en ny profilbild men på min dator på jobbet är den gamla kvar. Går jag in på inställningar och kollar vilken bild som laddats upp så är det olika beroende på vilken dator jag tittar på. Nu undrar jag så vilken bild som andra ser. Så min fråga till dig som läser det här är:

skriv i kommentarfältet vilken färg det är på presentationsbilden som ligger högst i högerspalten på  startsidan.

ps. jag har laddat om sidan så det handlar inte om att det är en gammal version som syns. ds

Att ta ställning till ett provval

Partier respekterar inte provval konstaterar Makthavare i en artikel om att en folkpartist i Göteborg fått en sämre placering på riksdagslistan än i provvalet.

Jag vet ju inte exakt hur det är i andra partier men förutsätter att det är rådgivande provval. Om någon får en annan plats på den slutgiltiga listan än i provvalet handlar det inte om att provvalet inte respekteras utan att valberedningen lagt ett förslag där provvalet utgör ett underlag, inget annat.

Har hört om partier som lokalt beslutat att provvalsresultatet ska vara avgörande och som snabbt gått ifrån det när det visade sig att listorna inte blev så bra. Bara för att man är aktiv i partiet och gör ett bra jobb där är det inte självklart att man fungerar som politiker. Avvägningen mellan populär och duktig i partiarbetet och förmågan att agera politiskt i en parlamentarisk församling måste valberedningen göra i sitt förslag. Det slutgiltiga beslutet tas normalt av medlemmarna. I Uppsala kan exakt samma medlemmar som deltog i provvalet gå på medlemsmötet och fastställa listan.

Det finns fler skäl att göra förändringar jämfört med provvalsresultatet. Om provvalet inneburit att inga nya förmågor placerat sig högst kan det finnas anledning att flytta upp någon yngre ny förmåga. Hamnar bara ett kön i topp bör valberedningen stuva om lite. Detsamma gäller om toppen enbart består av personer utan invandrarbakgrund eller har en homogen ålderssammansättning.

När man gör den här typen av förändringar handlar det inte om att inte respektera provvalsresultatet, det handlar om att se till att partiet får bredd och representativitet bland sina politiker.

Jag tillhör Vänsterpartiet Uppsala läns valberedning och jag tror att vi inte kommer att behöva föreslå så stora förändringar jämfört med provvalet. Hela länet bör vara representerat på landstings- och riksdagslistan så det krävs en del justeringar men på det stora hela ger provvalsresultatet en bra representation. På de fyra första platserna i provvalet till landstinget placerade sig Sören Bergqvist, Uppsala, Tove Fraurud, Heby, Maria Fregidou Malama, Uppsala, och Magnus Ahlkvist, Enköping. Vi har en jämn könsfördelning och en utlandsfödd, vi täcker alla tre distrikt och olika åldrar.

Just nu verkar det inte som om vi kommer att få mer än en riksdagsledamot och även där var provvalsresultatet väldigt tydligt, nuvarande riksdagsledamot Jacob Johnson fick många röster mer än tvåan. På platserna bakom kommer vi nog att få göra vissa omstuvningar för att få en bra fördelning. Dessa omstuvningar betyder inte att provvalsresultatet inte respekteras. Provvalet ligger till grund även för omstuvningar. Anser vi att det behövs en kandidat från en viss kommun på en högre placering t.ex. så flyttar man normalt upp den högst placerade från den kommunen. Utan provvalet hade kanske en helt annan kandidat placerats högt.

I februari fastställs listan för Uppsala kommun och i mars listorna för riksdag och landsting. Då får vi se om valberedningarna gjort ett bra jobb och föreslår bra listor eller om medlemmarna på mötena kommer att göra omstuvningar jämfört med förslagen.


Centerns förnekande av barnfattigdomen

När jag för några dagar sedan bloggade om vår nyårsartikel låste sig programmet så hela inlägget raderades. När sådant händer går luften ur en och man orkar inte skriva om. Nu gör jag det i alla fall eftersom vissa saker måste kommenteras.

Nio kommentarer finns på vår artikel. Fyra av dem är skrivna av Centerpartiets kommunalrådskandidater och man skulle kunna skriva en helt ny debattartikel för att bemöta dem. Jag ska i detta inlägg hålla mig till en fråga, den om de fattiga barnen.

Centerns kandidat Stefan Hanna skriver bl.a. så här i en kommentar med rubriken Fattigdom politisk retorik: "Darifran till att vi har en djup fattigdom i Sverige ar politisk retorik. Vi ar alla fattiga i jamforelse med Ingvar Kamprad. Bjud garna med mig att besoka fem av de fattiga som ni beskriver i er artikel, sa skall vi hjalpas at att finna vagar for att stotta dem battre."

Det som stör mig med Hannas kommentar är inte det politiska innehållet, vi har olika politiska åsikter och ska också framföra dem, utan det totala negligerandet av fattigdomen i Sverige. När vi i vår debattartikel skriver att mer än var tionde barn i Uppsala växer upp i fattigdom är det fakta hämtat från Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdomen i Sverige. 12 % av alla barn i Uppsala levde i fattiga familjer i den senaste rapporten som bygger på förhållandena 2007. I dag är det förmodligen ännu fler. På grund av att Rädda Barnen gör om sin webshop går det inte att läsa rapporten just nu.

I en debattartikel från i juli 2009 skriver företrädare för Rädda Barnen att Rädda Barnen många gånger har "uppmanat regeringen att analysera konsekvenserna för barn av förändringar i ekonomin och trygghetssystemen. Men – ingenting händer." 

Rädda Barnen skriver också att FN:s kommitté för barnets rättigheter i början av juni gav "den svenska regeringen ovanligt hård kritik. Kommittén uppmanade regeringen att anta en handlingsplan för att bekämpa barnfattigdomen, särskilt i tider av ekonomisk kris. Därför framförde kommittén rekommendationen att rikta särskilda insatser till de grupper av barn som lever i socioekonomiskt sårbara hushåll."

Om man från borgerligt håll ser den svenska barnfattigdomen som politisk retorik är det inte så konstigt att de borgerliga nonchalerar så väl Rädda Barnens som FN:s kommitté för barns rättigheters kritik.

Bloggdesign

Än är den nya designen inte riktigt klar. Ska försöka göra ballongerna lite renare, friläggning är inte lätt, och göra bakgrundsfärgen lite skönare för ögat och inte så skrikig som den är nu, byter #ff2b0d mot #FA0305 (samma färg som på den röda texten), ev måste den bli ytterligare lite mörkare eller dämpad även om jag helst vill ha vänsterpartirött. Om jag sparar en v-logga på min dator och redigerar den i mitt bildprogram blir den #ff2b0d, därav den konstiga bakgrundsfärgen som skulle harmonisera med en v-logga som fanns med i en tidigare version av designen.

Funderar nu på om jag ska lägga in konturerna av en v-logga till höger om ballongerna.

Synpunkter emottages gärna.

God fortsättning

Efter några dagars ledighet börjar jag nu komma tillbaka till verkligheten igen. Valåret har börjat och jag ser fram emot en stark valrörelse med mina partikamrater och med våra samarbetspartier MP och S.

På nyårsafton hade vi en gemensam
debattartikel i UNT. Vi skrev utkast före jul och jobbade med att få ihop det till en artikel under mellandagarna. Så helt ledig är man aldrig som politiker, det är alltid något som måste fixas.