Döden är en del av livet

Det här har varit en ovanlig vecka. Förra fredagen besökte jag Britt, vi åt lunch tillsammans och pratade både om politik och om livet (fast för oss är det ju samma sak eftersom politiken alltid varit en stor del av våra liv). Jag fick en minnesgåva av henne, den klänning som hon bar när vi gick i Vänsterpartiets sektion på Stockholms pride för ett par år sedan.

På lördagen var jag i Samarithemmetets kyrka på en musikstånd som inledning på ett stort födelsedagsfirande. Jag brukar inte gå i kyrkan normalt men det här blev mitt första kyrkobesök av två denna vecka.

I måndags var det politiska möten och jag fick besked om att Britt nu inte längre var kvar hemma. På tisdagen besökte jag Britt på sjukhuset och på kvällen fick jag veta att hon gått bort. Igår ägnade jag dagen åt Britt på många olika sätt men kanske allra mest i tanken.

Idag var jag i kyrkan igen, denna gång i Vindhemskyrkan, på begravningen av Seminarieparkens vänners ordförande Rolf. Döden är en del av livet men jag vill i framtiden inte konfontreras med döden två gånger på tre dagar. Jag går hellre i kyrkan för att fira någon som är född eller fyller år än jag går i kyrkan för ta avsked av någon som dött.

Tack för allt Rolf, som vice ordförande kommer jag aldrig att få tid eller ork att lägga ned samma tid och samma engagemang som du visade föreningen men vi kommer att fortsätta arbeta för Seminariets bevarande så länge det går.

Tack för allt Britt, jag är en annan människa än du och vi var nog ganska olika som kommunalråd. I mitt framtida arbete kommer jag förhoppningsvis ha kvar en liten del av dig, trots att du inte längre finns där som bollplank och mentor.

Kommentarer

OBS! Kommentarer som jag bedömer som osakliga, rasistiska eller som innehåller personangrepp tas bort

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback