Jag ska aldrig stå vid diskbänken o slicka glasspaketet

Bloggen har fått vila, jag tänkte komma tillbaka efter sommaren men gårdagens/dagens trend på Twitter, att skriva om sin morfar, fick mig att fundera på min mormor och morfar på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Jag har pratat om min morfar som en av mina inspirationskällor: socialdemokrat och folkrörelseman. Han tog inte jobb i gruvan, som sin far, utan gick in i kooperationen och blev till slut föreståndare för en Konsumbutik.

Jag har ett minne från tidig barndom när jag och mormor står o tittar ut genom fönstret på något som kan ha varit ett 1 maj-tåg o mormor sa där går morfar och han går alltid i första ledet. Morfar var aktiv i folkets hus-rörelsen o där ansvarade han för biljetterna till bion. Man skulle kunna tro att jag fick se mycket bio och visst fick jag se en och annan föreställning men morfar hade en stark rättskänsla o överutnyttjade inte möjligheten att ta med sina barnbarn på bio. På 70-talet någon gång vägrade han sälja biljetter till en gladporrfilm. Följden blev att ingen kunde se filmen och morfar blev intervjuad av Rapport o av en händelse såg jag nyhetssändningen. Morfar var inte den som pratade så vi visste inte om det.
Mormor har jag egentligen aldrig tänkt på, hon var lite tjatig o jobbig. Höll sig i bakgrunden o stod ibland vid köksbänken o åt istället för att sitta ned vid bordet. Tjatade på morfar om tobaken o flaskorna (som han verkade nyttja med måtta) o på mig om att äta frukt, tackade jag nej erbjöd hon sig att skala den åt mig. Jag tror, nu när jag tänker på det, att husmodersrollen inte riktigt passade mormor, det var nog därför jag uppfattade henne som tjatig o gnällig (och förstås jättesnäll).
Mormor var jätteaktiv när inte man, hem, barn och barnbarn tog hennes tid i anspråk, hon ägnade sig bl.a. åt husmorsgymnastik. En gång var hon med på en jätteuppvisning på Stockholms stadion. Hon skickade in historier till veckotidningarna och recept  till olika tävlingar. Jag har en kokbok där hett av hennes recept representerar Västmanland. När Konsum skulle demonstrera varor var det mormor som blandade ihop smeten eller produkterna som kunderna skulle få provsmaka. När hon blev pensionär (och både barn o barnbarn var vuxna) började hon med näverslöjd o flamskväv och hon var riktigt duktig.
Hade tiden varit annorlunda och förväntningarna på en kvinna annorlunda tror jag att mormor hade kunnat bli en förebild.  Istället fick hon bli en ständigt passande husmor och som sådan en anti-förebild, för jag bestämde mig tidigt för att jag aldrig skulle bli en husmor som står vid diskbänken o slickar den sista glassen av paketet medan man o familj sitter vid bordet o äter innehållet. Mormors ord om att de smälta glassresterna var godast, trodde jag aldrig på.

Kommentarer

OBS! Kommentarer som jag bedömer som osakliga, rasistiska eller som innehåller personangrepp tas bort

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Politik bloggar